Ei rapport från franska experter har startat nya diskussioner om rätt ålder för barn att använda smartphones och få tillgång till sociala medieplattformar. Rapporten, beställd av Frankrikes president Emmanuel Macron, hävdar att barn inte bör ha smartphones förrän de är 13 år gamla och tillgång till populära sociala medieplattformar som TikTok, Instagram och Snapchat bör begränsas till att de når 18 års ålder.
Expertgruppen, lett av neurologen Servane Mouton och beroendespecialisten Amine Benyamina, genomförde en kvartårslång studie som drog slutsatsen att barn under tre år inte bör exponeras för skärmar alls, inklusive tv. De betonade behovet av smartphones utan internetåtkomst för barn mellan 11 och 13 år och föreslog att smartphones med internet endast bör introduceras vid 13 års ålder.
Vidare påpekar rapporten att teknikindustrins vinstdrivna strategier gör att barn omvandlas till handelsvaror på marknaden för digitala produkter och rekommenderar omfattande åtgärder för att skydda dem. I en bestämd ton anmärker rapporten att de vill skicka ett tydligt meddelande till industrin att dess taktik har uppmärksammats och inte kommer tolereras.
För spädbarn rekommenderar rapporten att begränsa skärmtiden för att säkerställa att föräldrar kan knyta an mer naturligt till sina nyfödda. Dessutom rekommenderar den att skärmar bör begränsas kraftigt för barn upp till sex år, och att de bara bör användas med vuxenövervakning för utbildningsändamål.
Pedagoger uppmanas också att hantera mobilanvändning, och rapporten argumenterar mot individuella enheter som surfplattor för skolbruk om de inte är nödvändiga för att möjliggöra anpassningar för specifika funktionshinder. Den betonar att inget barn under sex år behöver en skärm för sin utveckling och att skärmar faktiskt kan hämma deras korrekta tillväxt.
Forskarna klargjorde sina avsikter genom att säga att målet inte är att kritisera föräldrarna utan att stödja dem i att motstå teknikens kraftfulla lockelser. Handlingar som «tech-mingel» – situationer där föräldrar ständigt kollar sina telefoner istället för att interagera med sina barn – beskrivs som skadliga för barnens känslomässiga utveckling. Rapporten presenterar tydliga bilder: vuxna scrollar genom sina telefoner medan de matar småbarn eller hem där tv:n är påslagen kontinuerligt, båda scenarier som potentiellt skadar ett barns emotionella välbefinnande.
Rekommendationerna som franska experter gjort angående användningen av smartphones och sociala medier av barn har flera implikationer, både i utvecklings- och samhällssammanhang, som kan betraktas genom olika perspektiv av upplevda fördelar och potentiella nackdelar.
Nyckelfrågor och svar:
1. Vilka utvecklingsrelaterade farhågor finns kopplade till tidig användning av smartphones bland barn?
Tidig användning av smartphones har kopplats till problem som nedsatt uppmärksamhet, försämrade sociala färdigheter, störd sömn och potentiell beroende av digitala enheter. Överdriven skärmtid kan även hindra fysiska aktiviteter som är avgörande för barns hälsa.
2. Varför övervägs åldersrestriktioner för användning av smartphones och sociala medier?
Åldersrestriktioner betraktas som en potentiell säkerhetsåtgärd för att skydda barn från exponering för olämpligt innehåll, nätmobbning och andra online-risker. Det är också en åtgärd för att förhindra att tech-företag utnyttjar barns data.
3. Vilka utmaningar finns vid att genomföra sådana policys?
Implementeringen ställer betydande utmaningar då det är svårt att reglera och övervaka individuell användning. Det kan också finnas motstånd från industrin och även från föräldrar som kan förlita sig på teknik för utbildningsändamål eller som en underhållningsform för sina barn.
Kontrovers:
Det föreslagna förbudet mot användning av sociala medier fram till 18 års ålder har väckt debatt då det överstiger de åldersgränser som för närvarande satts av de flesta plattformar, som vanligtvis tillåter tonåringar att ansluta med föräldrars medgivande. Kritiker hävdar att ett sådant tillvägagångssätt kanske inte är realistiskt i dagens digitala tidsålder och kan leda till ytterligare hemlighetsfullhet bland tonåringar.
Fördelar:
– Stödjer en hälsosam hjärnutveckling genom att minska exponeringen för digitala skärmar.
– Främjar fysisk aktivitet och social interaktion, vilket är avgörande under barndomen.
– Begränsar exponeringen för nätmobbning, olämpligt innehåll och oro kring dataskydd.
– Inriktar sig på att förhindra digitalt beroende och främjar bättre sömnmönster bland barn och ungdomar.
Nackdelar:
– Kan uppfattas som för restriktivt och utmanande att genomföra.
– Kan hindra tillgång till utbildningsresurser och teknisk kompetens, vilket kan vara fördelaktigt när det används korrekt.
– Kan förhindra att barn utvecklar färdigheter för att navigera och hantera den digitala världen på ett övervakat och gradvis sätt.
– Kan leda till social uteslutning för barn som inte kan delta på digitala plattformar där deras jämnåriga är aktiva.
För de som önskar följa ytterligare utvecklingar eller forskning inom detta område, skulle pålitliga källor inkludera de främsta domänerna för barns välfärdsorganisationer och internationella hälsoorgan. Exempel inkluderar:
UNICEF
World Health Organization (WHO)
Dessa organisationer diskuterar frekvent och tillhandahåller riktlinjer kring barns exponering för digitala medier och teknik. Det är viktigt att rådfråga pålitliga och auktoritära källor för att säkerställa tillgång till den mest aktuella och evidensbaserade informationen.
The source of the article is from the blog zaman.co.at