New Approach to Monitoring Multiple Sclerosis with Wearable Tech

En banbrytande studie utförd av forskare från ETH Zürich, Universitetssjukhuset Zürich och Universitetet i Zürich har avslöjat ett innovativt tillvägagångssätt för övervakning av framsteg i multipel skleros (MS) med hjälp av vardaglig bärbar teknik. Genom att använda aktivitetsarmband och smartphones visar studien potentialen för noggrann övervakning av MS-patienters hälsoparametrar på lång sikt.

Multipel skleros är en handikappande sjukdom som innebär att immunförsvaret attackerar nervfibrer, vilket leder till motoriska funktionsnedsättningar och sensoriska uppfattningsproblem. En av utmaningarna i hanteringen av MS är de svårigheter patienterna står inför i att noggrant beskriva sina symtom, vilket resulterar i ofullständiga eller felaktiga data under traditionella kliniska bedömningar.

Huvudförfattaren till studien, Shkurta Gashi, betonade vikten av mer tillförlitliga metoder för övervakning av MS-framsteg. Istället för att enbart förlita sig på sporadiska kliniska bedömningar skulle läkare ha stor nytta av åtkomst till frekventa och långsiktiga mätningar av patienternas hälsoparametrar, vilket ger en heltäckande och exakt bild av deras hälsotillstånd.

För att undersöka detta tillvägagångssätt rekryterade studien 55 MS-patienter och 24 kontrollpersoner som utrustades med aktivitetsarmband och använde sina smartphones för att samla in data under en två veckors period. Den insamlade datan fokuserade på fysisk aktivitet, hjärtrytmvariation, smartphones-användningsmönster och motorisk funktion.

Resultaten från studien belyser signifikanta samband mellan vissa parametrar och sjukdomens allvarlighetsgrad. Deltagare med mer allvarlig sjukdom och trötthet visade lägre fysisk aktivitet och hjärtrytmvariation. Dessutom hade MS-patienter lägre dagliga stegantal och generell fysisk aktivitet jämfört med kontrollgruppen.

Intressant nog visade studien även att smartphones-användningsmönster gav värdefulla insikter i sjukdomens allvarlighetsgrad och trötthetsnivåer. Deltagare som använde sina telefoner mindre frekvent uppvisade mer allvarlig funktionsnedsättning och trötthet. Dessutom erbjöd ett på ETH Zürich utvecklat smartphone-baserat motoriskt funktionsprov en ny metod att bedöma motoriska färdigheter och fysisk trötthet hos MS-patienter.

Genom att kombinera data från aktivitetsarmband och smartphones kunde forskarna noggrant skilja mellan friska deltagare och de med MS. Detta tillvägagångssätt har betydande konsekvenser för både MS-patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, då det möjliggör insamling av tillförlitliga och kliniskt användbara data i patienternas vardagsliv. I slutändan kan detta leda till förbättrade behandlingar och effektivare sjukdomshanteringstekniker.

Forskarna har också gjort sin dataset tillgänglig för andra vetenskapsmän, vilket understryker vikten av fortsatt forskning och datainsamling för att utveckla robusta modeller för automatisk utvärdering. Med över 1,8 miljoner människor över hela världen som påverkas av multipel skleros har detta nya tillvägagångssätt potential att göra en betydande påverkan på många MS-patienters liv.

Studien som nämns i artikeln undersöker användningen av vardaglig bärbar teknik för övervakning av framsteg i multipel skleros (MS), en handikappande sjukdom. Detta innovativa tillvägagångssätt syftar till att tillhandahålla mer tillförlitliga metoder för att spåra MS-patienters hälsoparametrar på lång sikt.

Multipel skleros innebär att immunförsvaret attackerar nervfibrer, vilket resulterar i motoriska funktionsnedsättningar och sensoriska uppfattningsproblem. Att hantera MS kan vara utmanande på grund av de svårigheter patienter möter med att korrekt beskriva sina symtom under traditionella kliniska bedömningar. Därför skulle tillgång till frekventa och långsiktiga mätningar av patienternas hälsoparametrar vara till stor fördel för läkarna, och ge en heltäckande och korrekt förståelse av deras hälsotillstånd.

Under studien deltog 55 MS-patienter och 24 kontrollpersoner genom att bära aktivitetsarmband och använda sina smartphones för att samla in data under en två veckors period. Den insamlade datan inkluderade fysisk aktivitet, hjärtrytmvariation, smartphones-användningsmönster och motorisk funktion.

Resultaten från studien visade signifikanta samband mellan vissa parametrar och sjukdomens allvarlighetsgrad. Deltagare med mer allvarlig sjukdom och trötthet visade lägre fysisk aktivitet och hjärtrytmvariation. Dessutom hade MS-patienter lägre dagliga stegantal och generell fysisk aktivitet jämfört med kontrollgruppen.

Intressant nog visade studien också att smartphones-användningsmönster gav värdefulla insikter i sjukdomens allvarlighetsgrad och trötthetsnivåer. Deltagare som använde sina telefoner mindre frekvent uppvisade mer allvarlig funktionsnedsättning och trötthet. Dessutom erbjöd ett på ETH Zürich utvecklat smartphone-baserat motoriskt funktionsprov en ny metod att bedöma motoriska färdigheter och fysisk trötthet hos MS-patienter.

Genom att kombinera data från aktivitetsarmband och smartphones kunde forskarna noggrant skilja mellan friska deltagare och de med MS. Detta tillvägagångssätt har betydande konsekvenser för både MS-patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, då det möjliggör insamling av tillförlitliga och kliniskt användbara data i patienternas vardagsliv. I slutändan kan detta leda till förbättrade behandlingar och effektivare sjukdomshanteringstekniker.

Forskarna har också gjort sin dataset tillgänglig för andra vetenskapsmän och betonar vikten av fortsatt forskning och datainsamling för att utveckla robusta modeller för automatisk utvärdering. Med över 1,8 miljoner människor över hela världen som påverkas av multipel skleros har detta nya tillvägagångssätt potential att göra en betydande påverkan på många MS-patienters liv.

För mer information om multipel skleros och relaterad forskning, besök huvudwebbplatsen för National Multiple Sclerosis Society på: https://www.nationalmssociety.org/. National MS Society är en ledande organisation som är dedikerad till att stödja individer med MS och finansiera forskning för att hitta en bot för sjukdomen.

The source of the article is from the blog publicsectortravel.org.uk