Det visar sig att den viktiga forskning som genomförs av SINTEF inom olje- och gassektorn även kan ha tillämpningar i kampen mot klimatförändringarna.
Simuleringsmodellen LedaFlow har gjort det möjligt för oss att förstå hur olja och gas kan transporteras i samma ledning. Denna teknik för flöde med flera faser har hjälpt den norska olje- och gassektorn att spara miljarder, och nu kommer denna modell att vidareutvecklas för att undersöka hur koldioxid beter sig i liknande ledningar.
Tekniker relaterade till koldioxidsuppsamling och -lagring (CCS) är avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären. I framtiden behöver vi lära oss hur man hanterar och lagrar stora mängder koldioxid. Därför måste vi hitta de bästa sätten att transportera gasen och injicera den i massiva underjordiska reservoarer.
Skalning upp
I Norge genomförs många initiativ för att implementera CCS-teknik i stor skala inom olje- och gassektorn. Bland andra initiativ använder ledande företag inom sektorn det så kallade Northern Lights-projektet, som syftar till att lagra upp till 1,5 miljoner ton koldioxid i havsreservoarer före 2024 och totalt fem miljoner ton före 2026.
För närvarande finns det väldigt få koldioxidlagringsprojekt i Norge, och alla förlitar sig på att gasen injiceras från en enda källa med en enda brunn. Northern Lights-projektet syftar till att lagra koldioxid i en mycket större skala, vilket kräver mer komplexa operationer där gasen från flera källor kommer att transporteras och injiceras genom ett nätverk av olika brunnar. Koldioxid kommer att fångas från processer som avfallsförbränning och cementproduktion.
Detta forskningsprojekt har fått namnet ”Innovativ forskning om koldioxidflödeskänslighet”.
FAQ:
1. Vad är LedaFlow-simuleringsmodellen?
LedaFlow-simuleringsmodellen gör det möjligt att förstå hur olja och gas kan transporteras i en ledning. Denna teknik för flöde med flera faser hjälper till att spara kostnader och utvecklas nu för att undersöka beteendet hos koldioxid i liknande ledningar.
2. Vad är teknikerna relaterade till koldioxiduppsamling och -lagring?
Tekniker relaterade till koldioxiduppsamling och -lagring (CCS) är avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Vi behöver kunna hantera och lagra stora mängder koldioxid på ett effektivt sätt, så det är nödvändigt att hitta de bästa sätten att transportera och injicera gasen i underjordiska reservoirer.
3. Vilka initiativ finns det relaterade till CCS-teknik i Norge?
I Norge genomförs många initiativ för att implementera CCS-teknik i stor skala inom olje- och gassektorn. Ett sådant projekt är Northern Lights, som syftar till att lagra miljontals ton koldioxid i havsreservoarer.
4. Vilka utmaningar finns det relaterade till att lagra koldioxid i stor skala?
För närvarande finns det endast några få koldioxidlagringsprojekt i Norge, där alla förlitar sig på att gasen injiceras från en enda källa med en enda brunn. Northern Lights-projektet syftar till att lagra koldioxid i en mycket större skala, vilket kräver mer komplexa operationer såsom att transportera gas från flera källor och injicera den genom ett nätverk av olika brunnar.
5. Vad är studierna om koldioxidflödeskänslighet?
Studier om koldioxidflödeskänslighet avser forskningsprojektet som syftar till att undersöka beteendet hos koldioxid i flödesprocesser.
Definitioner:
– CCS (Carbon Capture and Storage) – tekniker relaterade till att fånga och lagra koldioxid.
– Ledning – en struktur som används för transport av olja och gas.
– Koldioxid – en gas som är en stor bidragande faktor till klimatförändringarna.
– Växthusgasutsläpp – gaser som bidrar till växthuseffekten och därmed klimatförändringar.
Föreslagna relaterade länkar:
SINTEF – officiell webbplats för SINTEF, organisationen som bedriver forskning inom olje- och gassektorn.
Northern Lights – webbplats för Northern Lights-projektet, som syftar till att lagra koldioxid.
LedaFlow – webbplats dedikerad till LedaFlow-simuleringsmodellen.
The source of the article is from the blog cheap-sound.com