Patienter med kronisk totalokklusion (CTO) i kranskärlen kan dra nytta av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för beslutsfattande kring revaskularisering, enligt den senaste konsensusen från olika specialiteter inom European Society of Cardiology. Uttalandet, publicerat denna vecka i EuroIntervention, har utvecklats av European Association of Percutaneous Cardiovascular Interventions (EAPCI), European Association of Cardiovascular Imaging (EACVI) och European Society of Cardiology Working Group on Cardiac Surgery.
Huvudförfattaren Dr. Alfredo R. Galassi (Universitetet i Palermo, Italien) noterade att den nuvarande studien bygger på ett dokument från 2016 som syftade till att bedöma lämpligheten av percutan koronar intervention (PCI) för CTO. Den nuvarande artikeln representerar en bredare tvärvetenskaplig konsensus och är en ”klinisk konsensus”. Dr. Galassi betonade att alla specialister borde utbildas, inte bara de som utför dessa procedurer, men även de som hanterar patienter inom en klinisk miljö.
Specifikt riktad till remitterande läkare tillhandahåller dokumentet en algoritm för att utvärdera patienter med CTO innan intervention och sammanfattar den aktuella evidensen om den kliniska effektiviteten av revaskularisering och dess samband med optimal medicinsk terapi (OMT).
Dr. Galassi noterade att det är viktigt för vårdpersonal att förstå att de kan stöta på fall av CTO i olika situationer, som patienter med stabil angina eller akut koronarsyndrom med multikärlssjukdom, eller asymtomatiska patienter där CTO är en tillfällig upptäckt i icke-invasiva tester eller är associerad med typ 2 MI.
Skaparna av konsensusen betonar att framgångsgraden för revaskularisering överstiger 85-90% i erfarna centra, med en komplikationsgrad på mindre än 3%. Dock kan många läkare vara tveksamma till att utföra revaskularisering, med tanke på att farmakologisk terapi kan vara tillräcklig, medan interventionella kardiologer kanske är mer benägna att utföra ingreppet.
Enligt konsensusens skapare förlänger inte revaskularisering patientens liv, men det bidrar till att förbättra livskvaliteten genom att lindra symtom. Beslutet att genomgå revaskularisering ska fattas individuellt, med beaktande av patientens aktuella symtom och resultaten från diagnostiska tester.
Konsensusen understryker också vikten av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Vid CTO på vänster främre nedstigande kransartären (LAD), i kontexten av multikärlssjukdom eller hos patienter med tidigare kranskärlsbypasskirurgi, bör ett kardiologteam bestående av en interventionell kardiolog, hjärtkirurg, hjärtanestesiolog och kardiolog bedöma olika alternativ med tanke på faktorer som CTO:s komplexitet, lokal kunskap och erfarenhet av PCI, kirurgisk risk, tillgänglighet av arteriella eller venösa ledningar, samtidiga hjärtfel, blödningsrisk samt förekomst av en porcellanartär eller aterosklerotisk aortabåge.
Även om revaskularisering av CTO främst syftar till att förbättra patientens symtom, behövs ytterligare forskning för att bedöma dess inverkan på patientens överlevnad. De tidigare studierna visar lovande resultat, men längre observationer och randomiserade studier krävs för att definiera patientgrupper som skulle dra störst nytta av revaskularisering av CTO.
FAQ
The source of the article is from the blog enp.gr